På regementet Lv6 i Halmstad samlades sista helgen i maj en grupp fäktare för ett läger i samarbete med försvaret. Det var två nyheter i samband med detta, dels att lägret för första gången var i Halmstad, dels att det inte bara var för värjfäktare, utan att det även var en grupp sabrörer som ingick i den nämnda folkskaran. För första gången(?) arrangerade SvFF ett läger för sabel. Efter lite skador och diverse ändringar stod det fyra civila sabrörer, 8 militära dito, och jag som tränare, på plats i idrottshallen.
Det var fäktare med varierande erfarenhet, en del hade fäktat sabel en längre tid, medan andra var helt obekanta med sabelfäktning. På lägrets första pass fick det således bli frifäktning för de som fäktat sabel förut, för att se om de låg på en liknande nivå, och en sabel-101 för nybörjarna. Efter en god natts sömn och en stadig frukost var det dags för de riktiga passen att sätta igång under lördagen. Värjan och sabeln körde då gemensam uppvärmning och lättare benarbete innan vi delade på oss igen. Efter en planering av Cindy Rudin var det offensiva rörelser som skulle tränas på första passet, så vi passade på att gå ut i solen och finslipa attackrörelserna. Nybörjarna fick in grunderna och de andra experimenterade med mer avancerade rörelser. Passet avslutades med frifäktning. För passet därefter stod det defensiva rörelser på schemat, även om vissa frågade sig om sådana behövs i sabel. Upplägget såg liknande ut som ovan, och det gällde även pass nummer tre som var dedikerat till kontraattacker. Lördagen blev en dag med mycket av allt: teknik, teori, fäktning och sol! Men sabrörerna höll humöret och orken uppe dagen ut!
Till slut var det söndag, men det var ingen vilodag. Efter en enklare uppvärmning var det dags för taktik+tävling. Taktiksnacket fokuserade på starten, vilket avslutades med ett sorts sten-sax-påse-spel.
Sen var det dags för den avslutande lagtävlingen. Deltagarna delades in i tre grupper: FFF, Lugi och Försvarsmakten. Därefter drogs en fäktare ur varje pott för att bilda ett lag.
Det var kul att se lagsammanhållningen som infann sig snabbt. ”Nybörjarna” bjöd på bra motstånd (och några skrällar), de erfarna fäktarna fick axla rollerna som avslutare och coacha de andra. Det blev några jämna matcher och ett bra avslut på ett lyckat läger!
Vid tangentbordet,Johan de Jong Skierus.