Förvaltningsrätten i Stockholm har meddelat att domstolen avvisar Svenska Fäktförbundets överklagande av två RIM-beslut.
Överklagandena gäller två beslut från Riksidrottsmötet 2021, dels att avslå Svenska Fäktförbundets motion om att avveckla RF:s funktion att verka i myndighets ställe för att fördela statens stöd till idrotten, dels beslutet att införa ett bidragstak för enskilda förbund på maximalt 10 procent av de totala bidragen.
Förvaltningsrätten hänvisar till att lagen som reglerar RF:s myndighetsutövning slår fast att RF:s beslut inte ska gå att överklaga. Europakonventionens om de mänskliga rättigheterna, som i andra sammanhang motiverat att RF:s beslut ska gå att överklaga, bedöms inte vara tillämplig i de ärenden som Fäktförbundet för fram. För att ett beslut från RF ska gå att överklaga behöver det vara fråga om ett tilldelningsbeslutet till enskild, menar Förvaltningsrätten.
– Syftet med vårt överklagande är att undersöka var gränserna går för de beslutsformer som tillämpas inom RF när det gäller fördelningen av statens stöd till idrotten, säger Svenska Fäktförbundets ombud Per Palmström. Fäktförbundet anser att beslutsformerna inte kan anses vara förenliga med lagens krav på att följa Förvaltningslagens bestämmelser om jäv och intressekonflikter.
Fäktförbundet kommer nu att analysera domskälen och se vilka möjligheter det finns att driva ärendena vidare genom att överklaga till Kammarrätten och ytterligare förtydliga rättspraxis.
– För oss står kravet på god förvaltningssed i centrum, säger Svenska Fäktförbundets ordförande Otto Drakenberg. Som litet förbund inom Riksidrottsförbundet behöver vi långsiktigt säkra att de regler om fördelningen av statsstödet inte systematiskt gynnar röstmajoriteten på minoritetens bekostnad. Vi är också angelägna om att det görs tydlig skillnad mellan de prioriteringar som görs på statlig nivå och de prioriteringar som görs av majoriteten på en RF-stämma. Dagens oklara rollfördelning gör ansvarsutkrävande omöjligt.