Det står nu klart att det endast finns två kandidater till posten som president i Internationella Fäktförbundet, FIE. Sveriges Otto Drakenberg är den ene. Den andre är den uzbekiske mångmiljardären Alisher Usmanov.
Val i FIE äger rum vart fjärde år. I år sker det i Usmanovs hemstad Tasjkent den 30 november.
Otto Drakenberg har varit Svenska Fäktförbundets ordförande sedan 2017 och var olympisk fäktare i Seoul 1988. Han verkar som företagsledare och styrelseordförande inom näringslivet nationellt och internationellt. Hans kandidatur bottnar i en oro för utvecklingen inom internationell fäktning.
– Vi har försökt övertyga andra internationella fäktledare att de bör kandidera men misslyckats. För oss är det så viktigt att upprätthålla demokratin att vi till slut bestämde att jag skulle bli kandidat. Det har aldrig varit mitt mål att bli ordförande i Internationella Fäktförbundet, men om jag blir vald kommer jag att göra mitt bästa för att utveckla den internationella fäktsporten i alla regioner i världen. Jag tror att jag kommer att ha god nytta av mina erfarenheter både från idrotten och näringslivet, säger Otto Drakenberg.
Svenska Fäktförbundets huvudinvändning mot Alisher Usmanov är att han är föremål för starka sanktioner från bland andra EU, USA och Kanada. Även Schweiz har sanktioner mot honom. Han tvingades träda tillbaka från presidentposten efter att alla FIE:s bankkonton frystes några dagar efter att det ryska fullskaliga kriget mot Ukraina inleddes. Formellt har FIE styrts av generalsekreteraren sedan mars 2022 och officiellt har Usmanov inte haft någon roll.
– Det är rimligt att den person som leder världsfäktningen inte är persona non grata i delar av världen. FIE-presidenten måste kunna företräda fäktningens intressen överallt och vara den som öppet och tydligt tar ansvar för organisationens beslut. Det är inte möjligt för Usmanov att fullgöra den uppgiften i detta läge.
Svenska Fäktförbundet har varit i kontakt med myndigheten som hanterar Schweiz sanktioner. I sitt svar konstaterar myndigheten att det ”innebär avsevärda risker” att välja någon som är föremål för sanktioner. 1
– Vi är också oroade över de konsekvenser ett ”dolt” ledarskap kan få. Usmanovs kandidatur presenteras med stöd av 103 av 156 nationella fäktförbund. Enligt uppgift har det genomförts två konferenser under 2023 och 2024 i Tasjkent, dit dessa förbund varit inbjudna. Där har de undertecknat ett dokument som stödjer Usmanovs kandidatur. Sverige och de 53 andra förbunden har inte deltagit eller ens bjudits in. Detta minskar transparensen och är motsatsen till vad vi menar med ”good governance”.
Alisher Usmanov har varit president i FIE sedan 2008 och vid de tre senaste valen har det inte funnits någon motkandidat. Han representerar Ryssland trots att han är uzbekisk medborgare. Förra året föreslog Svenska Fäktförbundet att FIE skulle införa 12-åriga mandatperioder i enlighet med IOK:s rekommendationer, men det förslaget röstades ned.
– Förhoppningsvis innebär min kandidatur att de förbund som känner oro och vill se en annan utveckling inom fäktsporten ser ett alternativ till den nuvarande ordningen och engagerar sig för fäktningens framtid, säger Otto Drakenberg.
- “Moreover, the asset freeze and the prohibition of making funds available apply not only to sanctioned individuals, but also to organisations that are owned or – directly or indirectly – controlled by them. Therefore, such an election bears considerable risks.” Sanctions Division, Federal Department of Economic Affairs, Education and Research EAER, State Secretariat for Economic Affairs SECO (Bern, Schweiz) ↩︎