Björne Väggö och Johan Harmenberg har i sex uppsatser sammanfattat sin syn på fäktstrategi‚ fäktarens grundläggande idé om hur hen ska gå tillväga för att konsekvent vinna matcher. Nu publicerar vi den sjätte delen i serien.
Länkar till publicerade artiklar i serien:
Fäktstrategi del 1 – Inledning
Fäktstrategi del 2 – Area of Excellence
Fäktstrategi del 3 – Vikten av mycket bra benarbete
Fäktstrategi del 4 – Vikten av mycket snabb armsträckning
Fäktstrategi del 5 – Vetenskaplig grund
Fäktstrategi del 6 – Sammanfattning
Inledning
Vi skrev de första fem delarna av artikelserien förra året och denna sammanfattning skrives sommaren 2019 för att kunna inkludera reaktioner från fäktsverige. Vi har läst det som vi har skrivit igen och kan då notera att det finns några syftningsfel som beror på att vi ganska sent ändrade ordningsföljden mellan del 4 och 5. Dock tycker vi att dessa problem är så små att vi inte behöver uppdatera de redan publicerade delarna.
Denna del är tänk som en sammanfattning men eftersom sammanfattningar alltid innehåller förenklingar så kommer vi att tillåta oss att lägga tydliga reflektioner som innefattar vår syn på hur fäktträning bedrivs i Sverige idag och hur den med enkla medel skulle kunna göras mer ändamålsenlig. Dessa förenklingar är bara ett sätt att kommunicera och vi båda vet att fäktvärlden är mer komplex än vad denna del kommer att ge uttryck åt. Observera dock att argumentering av typ”.. å ena sida och å andra sidan…” sällan för en diskussion framåt. Alla tankar som vi kommer att föra fram här har dock stöd i tidigare delar i denna serie.
Vinnarstrategi
Att ha en tydlig vinnarstrategi kan jämföras med vad lagsporter kallar att ha en tydlig spelidé eller spelsystem. Typiska fäktstrategiska frågeställningar är:
- Vad vill motståndaren göra?
- Ska jag tillåta det?
- Vad kan jag göra för att begränsa motståndarens möjligheter?
- Vad kan jag göra för att få motståndaren att göra en dumhet?
Östasiatiska synsättet och Area of Excellence (AoE)
En rimlig utgångspunkt är det Östasiatiska synsättet: Fokus på motståndaren, vad vill han/hon göra? Det ska han/hon inte få göra! Eftersom de flesta toppvärjfäktares AoE bygger på någon typ av klingkontakt så blir slutsatsen att vår fäktare ska kunna fäkta utan att motståndaren någonsin ska kunna etablera klingkontakt med målsättningen att motståndaren ska tvingas utanför sin AoE eller alternativt utför sin AoE utan de rätta förutsättningarna (klingkontakten).
0-klingkontaktsfäktning
Fäktning utan klingkontakt kallar vi 0 (noll)-klingkontaktsfäktning och ställer speciella krav på utövaren. Som vi tidigare har argumenterat så behärskar alla eller nästan alla toppvärjfäktare denna typ av fäktning. 0-klingkontaktsfäktning förutsätter att klingan hålles utanför det område där motståndaren kan nå klingan (klingan ur linje) och det medför att vapenarmen måste vara helt böjd och att spetsen inte pekar mot motståndaren. Eftersom klingan är ur linje så måste vår fäktare ha en mycket snabb armsträckning för om något händer så måste han/hon kunna leverera ett stötförsök även om vägen till målet är längre när klingan är ur linje. Dock ska man notera att en armsträckning är tydligt snabbare än de snabbaste benen vilket gör att detta inte är en omöjlig strategi.
Fäktavståndet
Som vi diskuterat tidigare så kommer fäktavståndet hamna på det avståndet som bestäms av den av de två fäktarna som vill ha det kortaste fäktavståndet. Vidare kan vi notera att med 0-klingkontaktsfäktning försvinner många möjligheter till att styra fäktningen med vapenfraser. Då återstår två möjligheter till att styra fäktningen på pisten. Dels kan man tvinga motståndaren till ett kortare fäktavstånd än det som motståndaren vill ha, dels kan man tvinga fram reaktioner med kroppsfinter (utan motsvarande vapenfinter).
Snabba och starka ben
Vi noterar att denna typ av fäktning (0-klingkontaktsfäktning) kräver mycket bra och snabbt benarbete. Vidare måste man hoppa (åtminstone småhoppa) för att annars kan man inte komma in på kort avstånd eftersom man utsätter sig för risken för en motattack när man lyfter på framfoten i en klassisk marché och inte kan röra sig bakåt. Observera också att mjölksyra anses påverka beslutsfattandet innan man känner trötthet och att enligt Turner, så slutar alla fäktmatcher som är jämnare än 15-11 med att fäktarna har hög puls och höga mjölksyrenivåer (≥ 4mM). (del 5 i artikelserien)
Kortavståndsfäktning för fäktmässig dominans
Det mycket snabba benarbetet karaktäriseras vidare av snabba riktningsförändringar (framåt till bakåt och tvärtom). Vi noterar att om man fäktar på kort avstånd som man själv har tvingat fram så är det mycket viktigt att alltid i varje läge kunna backa. Om man väljer ett kortare avstånd än vad motståndaren vill ha så är detta ett hot i sig själv och kombinerar man det med talrika kroppsfinter så är möjligheterna goda att få motståndaren att följa dig i stället för tvärtom. Vi talar om fäktmässig dominans utan att ge motståndaren tillgång till din klinga. Vi observerar också det extremt korta fäktavståndet i årets värj-VM-final herrar (https://www.youtube.com/watch?v=vYN_Gz1ZpAc, startar 1 tim 42 min in i klippet). Se speciellt sista perioden. Det är uppenbart att om svenska fäktare ska kunna konkurrera så måste de vara komfortabla med det korta fäktavståndet i modern fäktning.
Snabb armsträckning
Om man fäktar på kort avstånd med klingan ur linje så blir snabb armsträckning en absolut förutsättning. Vi vill hänvisa till vårt avsnitt om armsträckning (del 4 i artikelserien). Vi vill här synliggöra att de flesta svenska fäktare är fokuserade på att träffa. Och att träffa med maximalt snabb armsträckning fodrar övning och åter övning med inriktning på just den snabba armsträckningen. Det är vår åsikt att många svenska fäktare borde fundera på denna möjlighet. Ofta ser man att fäktare träffar i nästan varje stötförsök under lektion vilket antyder att spetsträffhastigheten inte är maximal, dvs att armen har blivit helt utsträckt innan träffögonblicket och att spetsens hastighet mot målet (tränaren) endast är benens relativa hastighet jfr tränarens. Och då är det lätt att träffa men även lätt för motståndaren att parera eller binda. De vetenskapliga data som samlades in på några av våra toppvärjfäktare (se Epee 2.5) visade tydligt att ingen var i närheten att träffa med den maximala armsträckningshastigheten om armsträckningen kombinerades med ett utfall. Vidare ska man notera att det gamla fäktrådet ”arm först” tyvärr säkerställer suboptimal spetsträffhastighet. Här finns en stor potential för nytänkande.
Summering
Slutsatsen blir att modern 0-kontaktsfäktning med fäktmässig dominans kan karakteriseras av följande: klingan ur linje, hoppande gard, snabba ben med snabba riktningsförändringar, snabb armsträckning och kort avstånd.
Så här långt kanske vår beskrivning inte är så kontroversiell även om den uppmärksamme läsaren alltid kan finna motexempel där fäktare har varit framgångsrika med att t.ex. ha klingan i linje. Observera att vi förenklar för att kunna föra diskussionen framåt och att vår diskussion baseras på att vi ser som huvudmålsättning att ta bort motståndarens AoE med allt vad detta innebär.
När vi tittar på hur många svenska fäktare tacklar internationellt motstånd ser vi att vår fäktare ofta sätter sig i negativ asymmetri, d.v.s klingan i linje på ett sätt att motståndaren när som helst kan potentiellt kan etablera klingkontakt medan motsvarande inte gäller för vår fäktare eftersom motståndaren inte har klingan i linje. Notera ordet potentiellt eftersom när motståndaren gör ett klingkontaktsförsök så antingen lyckas det eller så måste vår fäktare reagera på motståndarens rörelse. Detta gör att vår fäktare måste följa motståndaren rörelser och inte tvärtom vilket är definitionen på fäktmässig dominans. Vår åsikt är alltså att svenska fäktare ofta ger bort fäktmässig dominans utan strid. Fäktning på internationell nivå är ofta en tyst strid om vem som tvingas följa vem. Ofta slutar detta fäktmässiga underläge med att vår fäktare tvingas till att chansa med attack från ett passivt försvarsläge (på fäktspråk ”slänga bort en dum attack”) eller med t.ex. en illa övertänkt armsträckning som ger utrymme för motståndarens AoE. Björne kallar dessa händelser för ”bjudningar”.
Utvecklingsområden att träna på
Så här långt tror vi att de flesta fäktare följer vårt resonemang. Dock kan det som vi föreslår för förändringar i träning ses som kontroversiellt. Viktiga utvecklingsområden och att träna på:
- 1.Alla fäktare ska känna sig bekväma med att fäkta på kort avstånd med klinga ur linje.
- 2.Detta fodrar snabba ben och hoppande gard och
- 3.Snabb armsträckning
- 4.Träning i form av lektion, benarbete och assaut ska i högre utsträckning härma tävling och om möjligt ske med fäktare med hög puls och hög mjölksyra.
Om en fäktare känner sig bekväm med att fäkta med klingan både i och ur linje bör denna fäktare välja det alternativ som passar motståndaren sämst.
Epee 2.5 utgiven på kinesiska
Vi gläder oss också åt att den kinesiska översättningen av Epee 2.5 börjat säljas i Kina med början på en stor bokmässa i Hongkong juli 2019. Nu finns det alltså Epee 2.5 tillgänglig på engelska, italienska, spanska och kinesiska. En fantastisk resa som inte tycks ta slut.
Expertgranskare av den kinesiska upplagan har varit John Tsang som är gammal collegekompis till Johan från tiden på MIT och varit bakom Hongkongs fäktframgångar som bland annat visats av att Man Vai Vivian Kongi skrivande stund är 1:e rankad i världen i damvärja https://fie.org/athletes/22439 efter brons i VM. John Tsang var vid sidan av att vara fäkttränare även finansminister för Hongkong under 10 år. Han avgick 2017 för att kandidera för den högsta positionen i Hongkong, Chief Executive. Han vann de allmänna opinionsundersökningarna, men det slutna organ som skulle tillsätta posten valde en annan ledare för Hongkong 26 mars 2017
https://en.wikipedia.org/wiki/John_Tsang.