Svenska Fäktförbundets motion nr 2 till Riksidrottsmötet 2021
Svenska Fäktförbundet föreslår
att stadgarna för Sveriges Riksidrottsförbundet ändras i enlighet med bilaga 1
Bakgrund
Medlemskap i Sveriges Riksidrottsförbund (RF) möjliggör för en idrott att få del av statens stöd till idrotten. Detta stöd fördelar RF ”i myndighets ställe” enligt riksdagens beslut och regeringens förordning och regleringsbrev. De enskilda idrotterna som organiseras i specialidrottsförbund (SF) får stöd för att leda, samordna och utveckla sin idrott, föreningarna inom varje SF får statligt stöd för sina lokala aktiviteter (så kallat LOK) och möjlighet att utnyttja SISU:s folkbildningsverksamhet. Medlemmen får stöd för att finansiera grundläggande administrativa funktioner.
Medlskap i RF är ofta också en förutsättning för att få kommunalt stöd till lokala aktiviteter.
Det är viktigt att framhålla att de möjligheter som öppnas för en idrott som beviljas inträde är vidare än så och här ska nämnas några. Förbundet kan enligt vissa kriterier beviljas stöd till sin barn- och ungdomsverksamhet, sin landslagsverksamhet och sin verksamhet för aktiva med funktionshinder, få stöd för sin internationella verksamhet och från RF kanslistöd i vissa ärenden. Det blir också möjligt att med stöd från staten driva specialidrottsinriktad gymnasieverksamhet. Anslutna föreningar får möjlighet att söka projektbidrag i olika former. De behandlas ”automatiskt” på ett annorlunda sätt inom kommunernas fritidsverksamhet, till exempel är det inte ovanligt med 0-taxa i kommunala idrottsanläggningar för barn- och ungdomsidrott. Medlemskap i RF innebär också automatiskt medlemskap i SISU Idrottutbildarna. Kompensationsstödet för covid-19 har också visat vilken betydelse det kan ha att tillhöra RF för att komma i åtnjutande av stöd. En icke oväsentlig faktor är förstås också att medlemskapet i RF innebär att ens idrott får stämpeln av att vara ”erkänd” eller ”godkänd”.
Reglerna
Frågan om medlemskap behandlas i RF:s stadgar 10 kap. I §2.4 stadgas att ett ansökande förbund ska ”bedriva/administrera idrottslig verksamhet som inte är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet förbund”. I §3 specificeras vad som menas med nära besläktade idrotter
§3 Besläktad idrott
Med nära besläktade idrotter enligt 2 § 4 avses idrotter som har en eller flera beröringspunkter i utförande eller sammanhang. Följande ska särskilt beaktas vid bedömningen:
1.Idrotterna utövas inom samma, liknande eller oftast närliggande idrottsmiljö samt med samma eller liknande redskap/utrustning.
2.Utövning vid träning och tävling innehåller inslag som i stor utsträckning liknar varandra.
3.Majoriteten av det sökande förbundets föreningar är samtidigt medlemmar i ett annat till RF redan anslutet förbund.
I fråga om fleridrottsförbund som erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang avses, i stället för vad som anges i första stycket, med nära besläktad idrott att idrottens föreningar riktar sig i stor utsträckning till samma målgrupp eller sammanhang som ett annat till RF redan anslutet fleridrottsförbund.
Formuleringarna i paragraf 3 lämnar öppet för mycket vida tolkningar av vilka idrottsförbund som kan tänkas vara närbesläktade och därigenom kan nekas medlemskap trots att de uppfyller andra krav om medlemskap och antal föreningar. Lägg också märke till att språkbruket vacklar mellan ”nära besläktad” i §2 och ”besläktad” i §3. Gäller det brödrar och systrar eller bryllingar och tolvmänningar? Som framgår nedan har riksidrottsstyrelsen inte tvekat att använda vida tolkningar i sina yttranden om medlemsansökningar.
Tillämpning av begreppet ”nära besläktad”
På Riksidrottsmötet 2019 behandlades ett antal ansökningar. Bara en ansökan beviljades och detta skedde då mot riksidrottsstyrelsens rekommendation. Här beskrivs kortfattat bakgrunden till ett antal intressanta ärenden.
- Svenska Padelförbundet, en idrott med en nästan explosivt positiv utvecklingskurva som sedan 2019 bara har förstärkts, nekades inträde. Riksidrottsstyrelsen hänvisade till att verksamheten bedömdes ”nära besläktad” med squash eller tennis.
- Svenska Islandshästförbundet fick återigen avslag på sin ansökan. Riksidrottsstyrelsen hänvisade till att verksamheten anses nära besläktad med Svenska Ridsportförbundet. Trots att såväl Ridsportförbundet som Islandshästförbundet på stämman vittnade om att deras slutsats var att samgående inte var möjligt och trots viss opposition i ärendet röstade en majoritet på stämman nej till medlemsansökan.
- Friskis&Svettis Riks var den enda medlemsansökan som riksidrottsstyrelsen tillstyrkte. Man ansåg att det fanns särskilda skäl att frångå regeln om ”nära släktskap”. Anledningen sades vara att Friskis&Svettis har en bred verksamhet, en bred målgrupp och en bred träningsinriktning. Verksamheten bedömdes inte heller ”konkurrera” med andra förbunds verksamhet. Riksidrottsmötet valde på Svenska Gymnastikförbundets yrkande, där oklarheter om släktskapskriteriet uttryckligen åberopades, att ”återremittera” medlemsansökan med överväldigande majoritet.
- Svenska Surfförbundets ansökan avslogs med hänvisning till att de bedömdes ha nära släktskap med kanotförbundet på grund av stand up paddle – SUP.
- Svenska Cheerleadingförbundets medlemsansökan, där riksidrottststyrelsen yrkat avslag, godkändes och detta förbund blev det enda som blev ny medlem 2019. Riksidrottstyrelsen menade att cheerleading har nära släktskap med truppgymnastik och därför fortsatt borde organiseras under Svenska Gymnastikförbundet.
- Ansökningar från Svenska Schackförbundet, Svenska Bridgeförbundet, Svenska e-sportförbundet, Svenska förbundet för funktionell fitness, Svenska Lacrosseförbundet samt Svenska Kanotslalomförbundet avslogs också men med andra motiveringar.
Bejaka öppenhet?
Vid Riksidrottsmötet 2019 behandlades propositionen ”Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU”. I riksidrottsstyrelsens proposition angavs två huvudsakliga ”ledord” ha legat till grund för den utredning som mynnat ut i propositionen. Det ena var ”en öppen idrottsrörelse som inkluderar idrotter och föreningar”. Det andra starka ledordet ”starka medlemsförbund som både verkar för föreningarnas bästa men också uppnår de åligganden som idrottsrörelsen gemensamt har kommit överens om”.
Utredningens slutsatser och förslagen i propositionen talar för att högsta prioritet gavs omsorgen om att medlemsförbunden ”ska uppnå de åligganden som idrottsrörelsen gemensamt kommit överens om”.
Som visats ovan bekräftade den efterföljande behandlingen av medlemsansökningar att allt var sig likt. Regeln att ett idrottsförbund inte får anses ha nära besläktad verksamhet användes flitigt för att motivera avslag på medlemsansökningar. Istället hänvisades nya idrotter till att försöka komma in i redan existerande verksamheter som de anses vara ”besläktade” med.
Besluten om medlemskap vid riksidrottsmötet 2019 är en illustration av hur idrottsrörelsen gått miste om möjligheten att organisera vad som otvetydigt måste karakteriseras som tillräckligt omfattande och välorganiserade idrotter. I vissa fall har det också rört sig om idrotter som kunnat visa på dynamisk utveckling och stark tillväxtpotential. Givet den aggregerade utvecklingen för idrottsrörelsen kan detta tyckas förvånande.
Logiken om att närbesläktade idrotter ska organiseras tillsammans blir svår att förstå då de nuvarande medlemmarna inom RF analyseras. Det är vanligt förekommande att idrotter inom ett SF uppfyller kriterierna för att vara nära besläktade med idrotter som bedrivs inom något annat SF. Organiseringen uppvisar ett virrvarr av lösningar där uppenbarligen helt andra hänsyn än de som finns angivna i stadgarna tagits.
Situationen bland RF:s medlemmar anknyter till en problematik som handlar om den ideella verksamhetens karaktär: Organisationskultur, identitet och traditioner spelar en stor, sannolikt avgörande, roll för organiseringen. RF:s inträdesregler tar ingen hänsyn till detta uppenbara faktum utan postulerar att till exempel aktiva och ledare inom surfing och kanot ska kunna dela en intressegemenskap. Ibland visar stämman större förståelse för verkligheten, till exempel genom att välja in Cheerleadingförbundet, eller i diskussionen om Islandshästförbundet, men hanteringen av medlemsansökningar måste karakteriseras som synnerligen rättsosäker.
Det är viktigt att framhålla att om det föreslagna mottagande förbundet, det vilket riksidrottsstyrelsen säger är nära besläktat, saknar intresse för att inkludera en ny idrott i sin verksamhet eller ställer villkor som inte kan accepteras av den nya idrotten, tar Riksidrottsförbundet inget ansvar för detta. Det innebär att en idrott som uppfyller alla övriga krav, ibland med råge, lämnas åt sitt öde på obestämd tid, så som till exempel skett i fallet med Svenska Islandshästförbundet.
Inte rent spel?
Regeln om släktskap och diskussionerna om ”konkurrerande” verksamhet som förekommer i riksidrottsstyrelsens yttranden om medlemsansökningar kan ifrågasättas utifrån den formella roll som Riksidrottsförbundet har givits. Det är tydligt hur själva konstruktionen som ligger till grund för att komma i åtnjutande av statsstöd för idrottsverksamhet verkar utestängande och hindrar idrottsrörelsens förnyelse.
Det finns anledning att anta att de förbund som beslutar om medlemskap i RF, dvs en idrotts möjligheter att få statliga stöd, har ett ekonomiskt intresse att begränsa antalet medlemmar i största möjliga utsträckning. Fördelningen av det statliga stödet är ju ett nollsummespel där det egna förbundet får mer bidrag ju färre medlemmar det finns i Riksidrottsförbundet. Hur riksidrottsstyrelsen eller medlemmarna i Riksidrottsförbundet förväntas hantera den typ av intressekonflikter som här skisseras vid beslut om medlemskap är inte klargjort.
Frågan blir då: På vilket sätt gynnar det idrotten i Sverige som helhet att vissa idrotter med uppenbar livskraft och utvecklingspotential nekas inträde i RF och därmed tillgång till det stöd och den kompetens som ett sådant medlemskap innebär? Varför ska de förbund som finns inom RF i praktiken garanteras monopol på en viss idrott?
Beslutet om medlemskap som medlemsförbunden fattar på riksidrottsmötet kan, inte minst om den ekonomiska aspekten beaktas, likställas med myndighetsutövning – tillämpning av reglerna för att komma i åtnjutande av statsbidrag. Mycket talar för att det är möjligt för ett förbund som nekas inträde att överklaga beslutet i domstol även om ingen hittills har prövat den möjligheten. Släktskapskriteriet kan betraktas som ett omotiverat inträdeshinder som möjliggör godtyckliga inträdeshinder. Även om reglerna om släktskap skulle hålla för en domstolsprövning måste slutsatsen vara att idrotten inte följer sin värdegrund och spelar rent spel i en fundamental fråga.
Vägen framåt för svensk idrottsrörelse ligger inte i att bygga murar för att säkra monopol. Ett bifall av denna motion skulle innebära ett första steg för idrottsrörelsen tillbaka till kärnan av sin uppgift, att utveckla idrotten – genom att växa och öka mångfalden.
Bilaga 1: Föreslagen ny stadgelydelse
10 kap Medlemskap i RF
1 § Medlemskap i RF
RF-stämman beslutar om förbunds medlemskap i RF. Ansökan om medlemskap ska göras hos RS senast den 1 januari det år stämma hålls
2 § Villkor för medlemskap
Vid prövning av förbunds medlemskap gäller följande:
1. Förbundet ska bedriva och administrera idrott.
2. Förbundet ska vara en ideell förening.
3. Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 kap.
4. Förbundet ska bedriva/administrera idrottslig verksamhet som inte är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet förbund.
5. 4. Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar med minst 1 500 medlemmar. 6. 5. Förbundet ska ha varit etablerat och bedrivit idrottslig verksamhet i minst tre år.
Om det finns särskilda skäl kan, efter förslag av RS, beslut om medlemskap tas med avvikelse från villkoren i 4 och 5 punkterna.
3 § Besläktad idrott
Vid Riksidrottsstyrelsens beredning av medlemsansökan ska lämpligheten undersökas av att det ansökande förbundets verksamhet uppgår i verksamheten hos en existerande medlem. Ett sådant förfarande bygger helt på frivillighet från båda sidor. Om konsensus inte kan uppnås om lämpligheten mellan existerande medlem och ansökande förbund får detta inte påverka en fortsatt handläggning av en inlämnad medlemsansökan.
Med nära besläktade idrotter enligt 2 § 4 avses idrotter som har en eller flera beröringspunkter i utförande eller sammanhang. Följande ska särskilt beaktas vid bedömningen:
1.Idrotterna utövas inom samma, liknande eller oftast närliggande idrottsmiljö samt med samma eller liknande redskap/utrustning.
2.Utövning vid träning och tävling innehåller inslag som i stor utsträckning liknar varandra.
3.Majoriteten av det sökande förbundets föreningar är samtidigt medlemmar i ett annat till RF redan anslutet förbund.
I fråga om fleridrottsförbund som erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang avses, i stället för vad som anges i första stycket, med nära besläktad idrott att idrottens föreningar riktar sig i stor utsträckning till samma målgrupp eller sammanhang som ett annat till RF redan anslutet fleridrottsförbund.