Motion från Svenska Fäktförbundet och Svenska Amerikansk Fotbollförbundet till Riksidrottsmötet 2021
Förslag
att riksidrottsstyrelsen ges i uppdrag att till nästa riksidrottsmöte lämna förslag på hur begreppet medlem, aktiv i idrott ska definieras i RF:s stadgar
att riksidrottsstyrelsen ges i uppdrag att vid nästa riksidrottsmöte redovisa hur föreningarnas rapportering av medlemmar aktiv i idrott i IdrottOnline ska följas upp av RF
att besluta att det antal medlemmar aktiv i idrott som föreningarna inom ett specialidrottsförbund redovisar i IdrottOnline inte får utgöra grund för något beslut om stöd eller bidrag innan innebörden fastslagits i RF:s stadgar samt riktlinjerna för RF:s uppföljning och kvalitetssäkring av föreningarnas lämnade uppgifter fastställts av RF.
Medlem aktiv i idrott
Det finns för närvarande ingen tydlig stadgereglering av vad som utgör en ”medlem aktiv i idrott”. En medlem aktiv i idrott skapas om en förening registrerar en person i systemet IdrottOnline. Alternativet ”aktiv i idrott” är i normalfallet förval.
Drivkraften för en förening att registrera en medlem i systemet IdrottOnline är stark, framför allt om personen är 7-25 år gammal. Om en medlem i detta åldersintervall deltar i föreningens aktiviteter är föreningen berättigad till ett bidrag från RF, ibland kallat statligt lokalt aktivitetsstöd LOK. Ofta betalar även kommunen i vilken föreningen bedriver sin verksamhet ett motsvarande stöd.
Det är viktigt att förstå att det även kan finnas en underredovisning av medlemmar i IdrottOnline. Detta gäller framför allt medlemmar över 25 år som inte berättigar till bidrag. Inom idrotter där utövarna generellt är äldre och tyngdpunkten ligger på vuxenidrott kan underregistreringen vara betydande. För medlemsantalet inom idrottsrörelsen i sin helhet är dock med all sannolikhet medlemstalen snarare överskattade än underskattade på grund av de faktorer som beskrivs nedan.
Drivkraften är svag för en föreningsadministratör att ta bort en medlem aktiv i idrott från medlemsförteckningen i IdrottOnline. Det är ett tråkigt extra administrativt moment för de ideella ledare som i sin förenings intresse har fokus på att inte missa att få med alla medlemmar med korrekta uppgifter så att föreningen inte går miste om bidrag.
Det finns heller ingen tydlig regel som ställer krav på att medlemmar aktiv i idrott ska avregistreras vid ett visst tillfälle. RF:s stadgar 8 kap 6 § säger:
”Om medlem inte betalat medlemsavgift under två på varandra följande år, får föreningen besluta om medlemskapets upphörande. Medlemskapet upphör genom att medlemmen avförs från medlemsförteckningen. Personen ska underrättas om att medlemskapet har upphört.”
Tolkningen av RF:s stadgar är säkerligen för många medlemsadministratörer att en medlem ska få fortsätta att vara medlem under två år efter att han eller hon slutat att betala medlemsavgiften. Det finns heller ingenting som antyder att medlemmen bör eller ska avföras från medlemsförteckningen två år efter att inbetalningarna av medlemsavgiften upphört.
För att kunna följa RF:s stadgar behöver en förening följaktligen hålla en förteckning över de medlemmar som slutat betala medlemsavgiften och hålla kontaktuppgifterna till dessa aktuella under minst två år för att överhuvudtaget kunna ta bort medlemmar. Till yttermera visso stipulerar stadgarna att föreningsadministratören ska underrätta personer som inte betalat medlemsavgiften i minst två år när man beslutar att medlemskapet anses ha upphört, en extra administrativ åtgärd som inte uppmuntrar till avregistrering.
Ytterligare en felkälla är det faktum att enskilda föreningar använder andra system för medlemskap och aktivitetsrapportering . Systemen integreras med IdrottOnline med hjälp av så kallade API:er. Integreringen är endast inriktad på att tillföra nya medlemmar till IdrottOnline från det externa systemet men säkerställer inte att medlemskap som avslutats i föreningens eget system också tas bort i IdrottOnline.
Komplexitetsgraden är ännu större. De flesta föreningar har en medlemsavgift men det finns inget uttalat krav på att erläggandet av medlemsavgift är en förutsättning för att registreras som medlem aktiv i idrott på IdrottOnline. I många föreningar finns det därför en distinktion mellan ”riktiga” medlemmar som får delta i och rösta på årsmöten och de medlemmar som enbart finns registrerade som aktiva i idrott på IdrottOnline. Att hävda att den senare kategorin är fullvärdiga föreningsmedlemmar inom idrottsrörelsen är ett problematiskt påstående.
Deltagare i prova på-verksamhet, de som bara är med någon gång när terminen sätter igång eller föräldrar som hjälper till med påklädningen av sina barn kan räknas som medlemmar aktiva i idrott. En sökning på visar att en vanlig definition av en aktiv medlem är en person som vid minst ett tillfälle deltagit i en aktivitet i föreningen. Med det regelverk som finns är det inte fel men det innebär att ett medlemsbegrepp som riskerar att bli så vagt att det blir intetsägande. Om denna enda aktivitet dessutom innebär minst två års ytterligare medlemskap blir intrycket ännu mer förvirrat.
Sammanfattningsvis är det mycket sannolikt att medlem aktiv i idrott registreras på olika sätt i olika idrotter eftersom tvingande riktlinjer saknas. Det är också sannolikt att det totala antalet medlemmar aktiv i idrott överskattas då medlemskap som avslutats inte tas bort i IdrottOnline samtidigt som det i vissa idrotter kan förekomma en betydande underregistrering.
Övervägande
Riksidrottsförbundets kärna är den enskilde medlemmen i en idrottsförening. Att det saknas tydlig definition på vad som krävs för när ett medlemskap ska uppkomma och när det ska avslutas är en allvarlig brist. Det är uteslutet att medlemsuppgifter av den karaktär som beskrivs ovan skulle kunna utgöra grund för beslut om fördelning av statligt stöd.
Begreppet ”medlem aktiv i idrott” är mycket betydelsefullt för RF:s fördelning av stöd till specialidrottsförbunden och har ökat i betydelse under senare år. Fördelningen av stödet utgör en del av RF:s uppdrag att fördela statens stöd till idrotten ”i myndighets ställe” och behöver därmed uppfylla de krav som ställs i förvaltningslagstiftningen på myndighetsutövning.
Antalet medlemmar inom RF är vidare en central uppgift för statens uppföljning av idrotten och det är uppenbart att medlemsantalet betraktas som det viktigaste måttet på idrottens utveckling. För hela idrottsrörelsens trovärdighet gentemot övriga samhället är det också av stor vikt att uppgiften om antal medlemmar och antal medlemskap är korrekt. Definitionen av vad en medlem är behöver vara klar och tydlig och förenlig med den allmänna definitionen av medlemskap.
Oklarheterna om begreppet medlem aktiv i idrott innebär stora risker för idrottens samlade trovärdighet i framtiden. Ännu har ingen fördjupad systematisk granskning genomförts av substansen i de medlemstal olika idrotter redovisar och som den samlade idrotten redovisar.
Riksidrottsförbundet bör inte skjuta ovanstående frågeställningar framför sig utan hantera problemen så snart som möjligt. Mycket talar för att ett medlemskap bör bygga på erläggande av en viss lägsta medlemsavgift per år och ett krav på att en aktiv måste ha erlagt medlemsavgiften för att kunna ingå i LOK-redovisningen.
Det är inte rimligt att ”medlem aktiv i idrott” används som underlag i fördelningen av statens stöd till idrotten förrän begreppet fått en enhetlig definition och former för uppföljning upprättats.