Året efter de olympiska spelen ska Internationella Fäktförbundets kongress behandla regeländringar. Tanken är att alla ska hinna vänja sig vid de nya reglerna före nästa OS, fäktsportens viktigaste tävling. Deltagarna vid årets kongress på Kuba i december kommer att få ta ställning till ändringar både i detaljer och stora frågor. Två centrala områden är dels förändringar av florettreglementet, dels frågan om hur passivitet ska behandlas.
På senare år har FIE-presidenten Roch alltmer tydligt markerat missnöje med florettfäktningens utveckling. Enligt Roch och flera andra bedömare tillämpas inte florettreglementet av presidenter och aktiva ens på högsta nivå. Attacker som utförs på felaktigt sätt, med böjd arm eller med stötar som snärtas in, ges prioritet. Försöken att få domarkåren att döma reglementsenligt har inte lyckats. Till detta ska fogas att det system för trådlös stötmarkering som utvecklats inte kan fås att fungera på florett eftersom träffar på ogiltig träffyta också har betydelse i bedömningen. För Roch, själv sabelfäktare, kan det också ha betydelse att det talas om att reducera antalet olika vapen i den olympiska fäkttävlingen och sabeln ligger honom nära om hjärtat medan värjan har för stor utbredning för att hotas.
FIE:s exekutivkommittè har därför föreslagit att korssteg (och därmed fl?che) ska förbjudas på florett. Man vill också att den så kallade temps de blocageska förkortas. Med temps de blocage menas den tid som får förflyta efter att stöt markerats innan markeringsapparaten blockeras så att inga andra stötar kan sättas in.
Resultatet av en sådan minskning är att domaren oftare får en situation där enbart en lampa lyser. Samtidigt urvattnas själva fundamentet för floretten, konventionen att en parad och ripost från den som attackerats har prioritet framför en förnyad attack. I värsta fall kommer domaren bara att utsättas för två situationer: den ena där bara en lampa lyser, den andra där han tvingas döma samtidig aktion eftersom det det är omöjligt att urskilja vilken aktion som kom först. Rochs synsätt är att definitionen av ett fäkttempo bör vara kronometriskt exakt och samma för alla fäktare och inte analytisk och individuell i förhållande till situationen.
Roch har också sagt att han anser att den vita lampan som markerar träff på ogiltig träffyta bör tas bort.
Ett annat problem som sysselsätter fäktvärlden är den struktur som 15-stötsmatcherna ger till fäktningen, framför allt på värja. Det har visat sig att trots att man fäktar först till 15 stötar har den första stöten och inledningen av matchen ofta avgörande betydelse för matchens utgång. Det inträffar relativt ofta att viktiga matcher karakteriseras av oerhört försiktig och avvaktande fäktning långt in i tredje perioden vilket inte är så publikfriande. Både exekutivkommittèn och det tyska förbundet föreslår olika system av sanktioner och varningar i syfte att tvinga fäktarna att ta initiativ. Problemet är att passivitetsvarningar är ett sätt att tvinga fram ett beteende som borde vara naturligt i en tävlingssituation, nämligen att fäkta. Sverige föreslog för tre år sedan att man skulle återgå till det system av set i bäst av tre gånger fem stötar som tillämpades för något decennium sedan som ett sätt att komma tillrätta med bland annat detta problem. Förslaget förkastades då av kongressen.