Att uppgraderas till Grand Prix-tävling innebär, att ännu fler av de bästa fäktarna kommer att vara med. En Grand Prix-tävling ger fler världscuppoäng. I den sal, som omvärlden mest känner som festlokal vid Nobelmiddagen, avgjordes Challenge Bernadotte. Magnus Malmgren, vårt svenska hopp, tog sig fram till finalen efter att några gånger ha överträffat sig själv i svåra lägen. En svensk i finalen bidrog till att SVT och TV4 sände kortare inslag. Magnus gjorde ett fint dagsverke och bidrog till att vi alla fick känna oss litet stolta, när framgångarna visades i den TV-burk, ur vilken det normalt endast kommer glimtar från stora och breda sporter. Hur skall vi nu ta hand om den nya utmaningen, att arrangera en Grand Prix-tävling efter helgens framgång? Vi skall samtidigt komma ihåg, att vi också arrangerar en annan världscuptävling, Coupe de Göteborg, damvärja en månad innan Challenge Bernadotte. Vilket motiv finns det för att arrangera tävlingarna? Självklart stärker det vår position i fäktvärlden, om vi lyckas göra bra arrangemang. Challenge Bernadotte var i år ett sällsynt bra arrangemang. Vi fick också chansen att umgås mycket privat med vår internationelle president. Och många svenska fäktare får chansen att delta i en världscuptävling, istället för att för dyra pengar ställa upp utomlands. Vad får tävlingarna kosta Svenska Fäktförbundet? Stockholm har bestämt sig för att ta upp konkurrensen med Göteborg om att vara landets idrottshuvudstad. För Challenge Bernadotte fick vi i år en förlustgaranti. Det betydde, att vi vågade satsa på TV-produktion i Viasat Sports regi. Vi skänkte korta snuttar gratis till SVT, TV 4 och europeiska bolag. Det hade vi stor nytta av. Challenge Bernadotte syntes. Min personliga uppfattning är att vi inte har råd att lägga så mycket av Svenska Fäktförbundets pengar på de här tävlingarna. Kan vi inte få garantier för att förbundet inte förlorar pengar, tror jag vi måste avveckla tävlingarna. I Challenge Bernadotte kunde vi glädja oss åt sponsorer som vi tidigare inte har haft. BMW, Yamaha, Bingolotto, det svenska kvalitetsklockmärket Sjöö-Sandström och naturligtvis Stockholms 750-kalas alla syntes de i TV. Jag hoppas och tror, att deras satsning på Challenge Bernadotte var inledningen till ett långsiktigt samarbete. Hur profilerar vi tävlingarna? Själv drömmer jag om att Challenge Bernadotte skall arrangeras i samarbete med Stockholms stad år efter år. Vi skulle kunna lägga finalpasset vid de berömda sevärdheterna. Blå hallen, Wasamuseet och Drottningholmsteatern är platser som skulle stärka vår profil som en kampsport med historiska traditioner. Inför varje år skulle fäktvärlden nyfiket undra vad vi skulle hitta på i år. Dit skulle våra sponsorer kunna ta med sig kunderna och erbjuda en träff i helt unik miljö. Gästerna som var i Blå hallen glömmer det aldrig. Vi bör naturligtvis också fråga oss, om vi kanske skulle slå samman de båda tävlingarna och göra en gemensam dam- och herrtävling. En annans sak är namnet. Själv är jag förtjust i kopplingen till familjen Bernadotte. Men vi måste naturligtvis också fråga oss, om vi inte kan få ut mer kommersiellt, om vi t.ex. lät BMW sätta sitt namn på tävlingen. Vilken organisation skall vi ha? De som var i Blå hallen fick i välkomsttalet höra att Djurgården arrangerade tävlingen. Det är inte riktigt sant. I själva verket var vi några entusiaster som tillsammans arbetade hårt, med giganten Pierre Thullberg i spetsen. Visst fanns det djurgårdare som Pierre och den praktiske entusiasten Magnus Tesch. Men där fanns många från SAF, FFF, Ängby FK och Stockholms Studenters IF som monterade pister och limmade kablar. Jag vet. Jag var själv med. Låt mej konstatera, att Svenska Fäktförbundet har varit mycket engagerat i årets tävling. Jag hoppas, att det märktes. En framtida slagkraftig organisation måste bygga på ett aktivt och tidigt engagemang från alla Stockholmsregionens föreningar. Mängder av medlemmar, unga som gamla, satt nu hemma. Många visste inte ens om det fantastiska spektaklet i Blå hallen. Själv ser jag gärna att Östsvenska Fäktförbundet, och alla föreningarna i Stockholmsregionen, arrangerar tävlingen tillsammans med Svenska Fäktförbundet. Det skulle bl.a. stärka gemenskapen. Förbundsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall se över de här frågorna och lämna förslag till beslut redan i början av hösten. Om det här skall gå bra även nästa år måste vi börja arbeta tidigare och bl.a. låta sponsorerna få en möjlighet att påverka arrangemangen. I övrigt passar de här råden bra också för den här diskussionen: – Titta framåt! – Ingenting är omöjligt! – Ingenting är heligt! Lars Liljegren