Lei Wang kommer från fattiga förhållanden.Fram till OS-silvret bodde
han med sin pappa på en vind där han inte ens kunde gå rak. Som
belöning för sin insats vid OS gav provinsen Shanghai honom ett nytt
hus att bo i.
– Förra gången fick du ett hus. Vad tror du att du kommer att få nu?
– Jag vet inte eftersom jag inte kommit hem än, säger Lei med ett
leende, men något blir det säkert. Samtidigt måste man komma ihåg att
OS har mycket högre status bland den kinesiska allmänheten.
– Hur ser du på din insats här på VM?
– Jag är förstås jätteglad för framgången i den individuella tävlingen.
Den beror på noggranna förberedelser både fysiskt och taktiskt.
– I lagtävlingen gick det inte lika bra (Kina förlorade mot
Kazakstan i första matchen och Wang var sämst i laget). Vad berodde det
på?
– Jag var trött efter den individuella tävlingen och kunde inte göra
mig själv rättvisa. Dessutom hade vi haft problem med internet (!) och
inte kunnat förbereda oss på vår motståndare.
– Vilket är ditt närmaste mål?
Om några månader är det Asian Games. Då är det bara guld som gäller för mig. Huvudmålet är förstås OS i Beijing 2008.
Den kraftigt byggde 26-åringen från Shanghai fäktar för Jing An
District Physical Primary School, där hela landslaget i herrvärja är
samlat. Huvudtränare förr herrvärjlandslaget är 33-årige Jian Xiao.
– Hur har Lei Wang förbättrats sedan OS i Aten för två år sedan?
Jag fick ansvar för Lei Wang efter OS och vi bedömde då att han borde
gå ned i vikt. Han är mer vältränad fysiskt nu. Efter misslyckandet på
VM förra året blev han deprimerad och vi fick arbeta med att motivera
och stötta honom en del för att ge honom nytt självförtroende. I
grunden är han en enorm talang.
– Berätta lite om din bakgrund!
– Jag är fäktare från Guangdong-provinsen. Samtidigt som jag fäktade
utbildade jag mig på Guangdongs Idrottsakademi. Under fyra år var jag
chefstränare för Guangdon-provinsen innan jag blev huvudtränare för
herrvärjlandslaget med ansvar för de nio fäktare som ingår i
landslagsgruppen.