Challenge Bernadotte som humlan - ska egentligen inte kunna flyga - Svensk Fäktning
Hem » Aktuellt » Challenge Bernadotte som humlan – ska egentligen inte kunna flyga

Challenge Bernadotte som humlan – ska egentligen inte kunna flyga

Välkomna till festen! Finalpassen börjar 15.30 både på lördagen och söndagen.   Samtliga världens 50 bästa manliga värjfäktare kommer till Stockholm. Tänk om världens 50 bästa fotbollsspelare deltog på Råsunda. Skulle läktarna vara fyllda till bristningsgränsen? Självklart. Jag är verkligen spänd på hur det blir i Eriksdalshallen. Har klubbarna i Stockholm gjort vad de lovat, sålt biljetter och sett till att alla unga fäktare, och gamla också för den delen, får se sina idoler och föredömen?   Tävlingen blir större för varje år. År 2007 deltog 185 fäktare från 35 nationer. I lagtävlingen deltog 25 nationslag.  Vi tror att det blir 192 anmälda fäktare och 27 nationslag till helgen.   Challenge Bernadotte – Stockholm Grand Prix – är en av de fem tävlingar i världen som har Grand Prix-status. Det är få tävlingar i Sverige i andra idrotter som har motsvarande internationella status. Ingen annan fäkttävling i världen i år har fler deltagare än Challenge Bernadotte.  Och startfältet är starkare än i OS i Beijing. Det är svårare att vinna i Stockholm än i Beijing.   Utländska bedömare häpnar över tävlingsorganisationen, inte bara här utan också i en annan arrangemangssuccé häromveckan – Vigor Challenge i Göteborg.     I andra länder sker arbetet med en stor andel avlönad personal. För våra utländska gäster är det mycket märkligt med Challenge Bernadotte. Egentligen skulle den inte kunna arrangeras. Det är med tävlingen som med humlan i gamla läroböcker. Den ska egentligen inte kunna flyga. Vingarna är för små och kroppen för stor och tung. Men humlan har inte läst i böckerna, så den flyger som om inget har hänt. Och den flyger fortare och högre för varje år. Vår internationelle president, den franske hedersmannen och skicklige idrottsledaren René Roch besöker oss som vanligt. Han är faktiskt imponerad. Han trivs med oss och vi med honom.   En viktig förklaring till tävlingens utveckling är det kraftiga marknadsföringsstöd som Stockholm stad, genom Stockholm Visitors Board AB, ger till tävlingen. I år är stödet 150 000 kronor, en höjning med 50 000 kronor jämfört med förra året. Och utan sponsorer skulle tävlingen vara omöjlig att arrangera.  Där gör Lennart Ahlgren, vår hedersordförande och ordförande i organisationskommittén, stor nytta med sina kontakter i näringslivet.   Intäkterna omfattade förra året ca 600 000 kronor, varav Stockholm Visitors Board bidrog med 100 000 kronor och sponsorer med 150 000 kronor. Övriga intäkter var bl.a. startavgifter, ca 200 000, gåvor och ett internationellt bidrag från RF.   Tävlingens intäkter och utgifter balanserade varandra.   Under de senaste åren har en diskussion förekommit om statens ansvar för att ge stöd till de förbund som arrangerar stora internationella tävlingar. I ett remissvar till RF med anledning av rapporten ”Idrottsrörelsens framtida finansiering” skrev vi så här om förslaget att staten borde satsa på ”stora arrangemang”:   ”Vi är också positiva till detta förslag. Det är viktigt att svensk idrott också kan bjuda igen och inte endast vara gäster vid internationella tävlingar utomlands.   Dock vill vi med skärpa betona, att för oss betyder inte ”stora idrottsevenemang” endast de evenemang som drar flest utländska besökare med t.ex. friidrotts-VM och europamästerskapen i fotboll som aktuella exempel.   För oss betyder det istället betydligt oftare arrangemang som är stora för varje enskilt förbund. Ett litet förbund tar stora risker, när man söker ett mästerskap eller en världscuptävling. Och ofta finns inte de kommersiella förutsättningarna för att få arrangemanget att bära sig ekonomiskt, vilket däremot ofta är fallet med stora evenemang i stora idrotter. Även i större, och kommersiellt starkare idrotter, är det stora svårigheter att få arrangemang för damer att klara sig utan extra stöd.   De flesta förbund får t.ex. producera TV-sändningar på egen bekostnad, medan andra förbund får mångmiljonbelopp för att visa evenemanget i TV.   Statens stöd till arrangemang bör ha som utgångspunkt, att staten bl.a. genom ökade momsintäkter tjänar på dem”.   Challenge Bernadotte kan förväntas ge staten följande intäkter.   300 fäktare, ledare och utländsk publik m.m. gör av med ca 2 000 kronor per dygn i tre dygn på mat, logi m.m.  Det betyder 1, 8 miljoner kronor. Med en momssats på 12 procent för mat och hotell blir statens intäkt från dessa utländska gäster 216 000 kronor. Till detta kommer moms på ev. shopping m.m.   Statens intäkt tack vare Challenge Bernadotte blir ca 300 000 kronor, eller halva budgetens intäkter. Det här borde staten dela med arrangören, som gör allt jobbet och får ta alla riskerna. 150 000 kronor till i budgeten skulle ge oss ett riktigt lyft.   Det är växelpengar hos de stora förbund som nu ojar sig kraftigt över att regeringen inte gör vad de tycker att den lovat, när det gäller stora arrangemang. Också riksidrottsstyrelsens ordförande har pratat mycket om detta. Är det VM i friidrott, EM i fotboll eller Challenge Bernadotte hon tänker på, när hon kräver att staten ska satsa mer? ”Stora arrangemang” kan betyda så mycket.   För oss är Challenge Bernadotte mycket stort. Och något att vara mycket stolta över.     Lars Liljegren


Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Du missar väl inte att få nyheter och viktig information om Svensk Fäktning?