Uppenbarligen är det inte för att de tar tekniska genvägar eller har tur. Rumänien har haft stora framgångar länge, till exempel genom olympiamästaren i damflorett Laura Badea.
Både Branza och Covaliu tillhör de mest tekniska och fäktintelligenta på sitt respektive vapen.
Det verkar inte heller vara så att man måste koncentrera sig på ett vapen för att nå framgång. Rumänerna är duktiga på alla tre, även om de inte alltid har världsstjärnor på alla tre samtidigt.
Jag frågade Zidaru, rumänska förbundets sportchef. Han pratade om nödvändigheten av ambitiös pedagogik, att fäktarna inte får ha tråkigt, om hjärnhalvor och att det är kreativiteten som måste stimuleras. Han menade att det kan vara bättre att sätta en kreativ talang att måla med oljefärger än att mala sönder honom/henne med rutinövningar. Tittar man på Branza förstår man vad han menar på något sätt.
Jag frågade FIE:s tekniske direktör Ioan Pop, som kommer från Rumänien. Han sa att det gäller att verkligen fokusera och göra ett bra arbete med det man har, inte tappa fokus och sprida ut sig. “Jag blir alltid misstänksam mot förbund som skryter med hur många nya fäktare de skaffat. Nya fäktare ger inga medaljer med automatik”.
Hur det egentligen ligger till vet inte jag men visst är det fantastiskt att de är så duktiga med små resurser?