“SOK avråder generellt och bestämt elitidrottare från tillskott, undantaget vid individuell medicinsk indikation efter diagnos med påföljande utvärdering i samråd med kostexpertis.”
Motiveringen till ställningstagandet är tydlig: Kosttillskott har förmodligen ingen positiv verkan, det finns en risk att de har negativa effekter eller är direkt farliga och de ökar risken för misstagsdoping som kan ödelägga idrottskarriärer.
“Tilltron till olika kosttillskott är tyvärr utbredd inom idrotten vilket grundar sig på förhoppningar, felaktiga rykte, små marginaler och extrema krav. Ett växande utbud av kosttillskott med aggressiv marknadsföring, ofta med dåligt underbyggd dokumantation bidrar till förhoppningar om enkla genvägslösningar. Detta står i kontrast till SOK:s strävan till vetenskapsbaserade riktlinjer och kostrekommendationer. SOK tar avstånd från ett generellt användande av kosttillskott. Grunden för detta är bl.a. bristfällig dokumentation, okända långtidseffekter och eventuella hälsorisker/biverkningar. Dessutom finns finns flera exempel på kontaminerade produkter som innehåller dopingklassade substanser (utan att det framgår av innehållsdeklarationen) som medfört att idrottsutövare testats positivt vid dopingkontroller. Kosttillskottsbranschen är dynamisk och forskningen många gånger motsägelsefull.
Det saknas vetenskapligt underlag för att idrottare skulle vara betjänta av tillskott utöver kost för prestationsförbättring. Tillskottsanvändande är oftast verkningslöst, men kan också innebära prestationsförsämring. Hur individen reagerar på tillskott är docj högst individuellt, placeboeffekt kan förekomma. Att använda tillskott innebär alltid risker att få i sig otillåtna och hälsofarliga substanser. SOK:s rekommendationer siktar på att optimera kombinationen, kost, träning och återhämtning.”
“Kostrekommendationer för elitidrottare” kan laddas ned från SOK:s hemsida