Under världscupstävlingen i Förenade Arabemiraten slog Emma Fransson till med personbästa i damernas individuella värjtävling. 22-åringen bygger vidare på den fina fjolsäsongen när hon placerade sig topp 64 i flera tävlingar.
Det blev en tuff men kort första dag för Fransson. Hon avancerade direkt till andra dagens huvudtablå efter en felfri pouleomgång, men det satt långt inne. Fyra av sex matcher avgjordes med udda stöten, samtliga i Emmas fördel. Matchavgöranden i sudden death blev temat för Emmas insats. I sin första direktelimineringsmatch låg Emma under med 14-9 mot tyskan Ehler, men lyckades hämta tillbaka underläget till 14-14. Svenskan satte den avgörande stöten och avancerade därmed till 32-tablån för första gången i sin karriär. Även nästa match avgjordes på sudden death, men till Emmas förtret gick stöten denna gången till ukrainskan Kryvytska. Fransson ledde majoriteten av matchen men ukrainskan lyckades täppa igen gapet och avgöra matchen. Emma lät mycket nöjd med sin insats:
Jag hade en väldigt tuff poule med mycket jämna matcher. Den första matchen vann jag relativt säkert men resten av matcherna avgjordes med bara en stöt. Jag fick fäktningen att fungera bra och det var väldigt skönt att vinna alla matcher och gå vidare direkt till dag 2, men jag kände ändå att jag hade mer att ge. Till dag 2 fick jag Ehler från Tyskland, som brukar passa mig ganska bra, men hon fäktade väldigt bra och när hon tog en tydlig ledning i början av matchen blev jag rätt ställd. När jag låg under 9-14 började jag att fäkta mer noggrant eftersom jag inte längre hade råd med dubbelstötar och jag lyckades relativt metodiskt plocka upp till 14-14. Då kände jag mig ganska säker på att jag kunde ta det. I den andra matchen där jag mötte Kryvytska fick jag verkligen fäktningen att fungera bra och jag ledde hela matchen. Tyvärr lyckades hon plocka upp till lika den sista minuten och när det blev prioritet gjorde jag en taktisk miss. Såklart är det tråkigt att förlora när man är så nära topp-16, men jag är ändå nöjd med min första topp-32 placering och får se till att ta topp-16 någon annan gång.
Topp 16 nådde Emma även nästa dag när hon tillsammans med sina lagkamrater – Elvira Mårtensson, Moa Maaninka och Linnea Eriksson – bekvämt besegrade Kazakhstan i lagtävlingens 32-tablå. I 16-tablån ställdes Sverige, som debuterade med Solt Serra som förbundskapten, mot förstarankade Italien som på pappret är ett av världens starkaste lag. De svenska tjejerna gick däremot ut i ett ruskigt tempo och efter halva matchen ledde de med 19-17. Inför åttonde perioden hade ledningen utökats till 31-28 och italienskorna såg märkbart irriterade ut. I åttonde lyckades däremot Alessandra Bozza ta matchen till likaläge inför nionde och sista perioden. Emma Fransson och Federica Isola fäktade helt jämnt och även denna gång skulle matchen avgöras i prioritetsminuten. Tyvärr drog Italien det längre strået och Sverige får vänta lite till innan man tar sig till kvartsfinal i världscupen.
Sverige skulle därmed fäkta baksida och man hade ett uttalat mål: Avsluta tävlingen på en högre placeringen än den inledande rankingen. I den första matchen mot Turkiet tog Sverige en liten ledning som man höll till femte perioden. I sjätte perioden fäktade Turkiets starkaste kort, Aleyna Erturk, som lyckades ta tillbaka ledningen till 28-27 i turkisk favör. Emma Fransson gick in den sista och avgörande perioden med två poängs underläge, men hon visade återigen på sin mentala styrka när hon vann matchen åt Sverige med slutresultat 45-41. I nästa match hamnade man tidigt efter Schweiz och lyckades aldrig återhämta sig. I dagens sista match väntade Japan men de svenska tjejerna kom inte riktigt upp i nivå och fick se sig slagna 38-45. Därmed slutade man på plats 12, och förbundskapten Solt var nöjd:
Vi anade att vi skulle få en tuff match mot Italien, men tjejerna gav allt och tyvärr förlorade vi denna gång på prioritet. Tjejernas hårda arbete, i samarbete med tränare och ledningen, börjar ge resultat. Vi kämpar vidare!
Text: Daniel Lazer