På världscupen i Marrocko visar det svenska damlaget återigen att dem kan konkurrera med lag på den allra högsta nivån. Till slut blev det en fjortondeplats för Sverige, men fäktningen under dagen vittnar om ett stort steg framåt i utvecklingen.
Dagen inleddes i 32-tablån där de svenska tjejerna fick revansch mot Spanien (45-30) som i förra tävlingen på hemmaplan i Barcelona slog ut Sverige. Sverige tog en tidig och trygg ledning och spanjorskorna var aldrig nära att utmana om vinsten. Nära att utmana var däremot Sverige i sin följande match mot Sydkorea, kanske den bästa matchen det svenska laget gjort de senaste säsongerna. Sydkorea är för nuvarande världstvåor och har otaliga meriter på världs- och OS-nivå, de är utan tvekan ett av världens bästa lag. I jämförelse är Sverige rankade som sjuttonde lag i världen. Emma Fransson (KFK) visade ingen respekt utan vann första perioden 5-3. I andra perioden ställdes Elvira Mårtensson mot den individuella världstvåan Song, som såg till att ta matchen till likaläge, 9-9. Efter tredje perioden är det fortsatt lika ,13-13, efter en stabil insats av den unga Louise Ulltjärn.
I fjärde perioden såg koreanerna iväg att dra ifrån när ställningen nu var 20-16 till deras fördel. Emma Fransson lyckades ta in en poäng, 21-18, och efter Louise insats i sjätteperioden (9-9) förblev poängdifferensen densamma. I sjunde perioden byttes Sophie Engdahl in, och vilken insats! FFF:aren hade en tung individuell tävling, men efter en vinst med 6-3 i sin period var matchen helt plötsligt i likaläge igen, 33-33, och koreanerna började bli märkbart stressade. Louise Ulltjärn gör återigen ett strålande jobb och lämnar över ett ypperligt läge till Emma Fransson i sista perioden, 40-40. Koreanskan Song fäktade väldigt bra och tog Korea till matchpoäng, 44-42. Fransson visade då varför hon förtjänar ankarrollen när hon med två kyliga enkelstötar för matchen till 44-44, och det svenska laget är nu en poäng ifrån en sensationell skräll. Tyvärr fick Song in den sista stöten, och Sverige fick nöja sig med att fortsätta på baksidan. Förbundskapten Solt Serra hyllar laget:
I första matchen mötte vi Spanien vilket var tur för oss då vi hade förberett en plan för dem efter förlusten i Barcelona. Tjejerna var disciplinerade och följde planen fullt ut vilket visade sig i resultatet. Mot Korea hade vi tittat på lite videor från i september, men vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss. Vi had en plan i början och slogan som var: ”No respect”. Vi fäktade målinriktat och hade en väldigt bra match. Vi förlorade i prioritet vilket är acceptabelt mot en så bra fäktare som Song.
På baksidan väntade Kanada, som tidigt i matchen tog en ledning. Elvira Mårtensson imponerade stort i femte perioden och tog matchen till likaläge, 23-23. Därifrån var det en jämn kamp men Kanada ledde med lite tid kvar på klockan och Emma Fransson tvingades stressa vilket ledde till svensk förlust 37-41. I efterföljande match mot Japan låg Sverige under hela tiden, men i sista lyckas Fransson vinna med 9-5 och ta Sverige till seger 35-32. Även i sista matchen lyckades Emma hämta upp det svenska underläget i sista perioden, men Tyskland vann på prioritet 45-44 och Sverige hamnade därmed på plats 14. Solt fortsätter:
På baksidan är det alltid svårt att hitta motivation och kämpa dagen ut, men våra tjejer förblev disciplinerade och gjorde sitt bästa. Jag är väldigt stolt över fäktningen de visade idag, vi kan absolut bygga vidare på detta. Kul var även att alla fyra tjejer gjorde sin del, som coach är det en bra känsla att kunna räkna på alla i laget. En stor eloge också till Louise, det var första gången vi jobbade tillsammans och hon var väldigt stabil hela dagen. Hon följde sin plan och var alltid där för laget, jag är glad att ha henne tillbaka från skadan.
Text: Daniel Lazer