Det är ett brokigt gäng barn och ungdomar i olika åldrar som den här söndagen ska träna fäktning. Susanna Noréns dotter är en av de som får ställa sig på en bänk och hålla balansen medan en ledare för en värja fram och tillbaka som barnen som antingen får kliva över eller ducka för. Måste man kliva av så är det bara upp igen. Om man lyckas eller misslyckas är mindre viktigt, bara man fortsätter öva.
– Alla blir inte fäktare direkt, utan här handlar det om att ge varje barn personlig utveckling såväl psykiskt som fysiskt, förklarar Steven Slaven som är fäkttränare sedan många år tillbaka och mån om att alla ska få känna känslan av att lyckas.
Övningar som kan vara svåra bryts ned till mindre svåra delar som då blir lättare att lyckas med. På så sätt byggs självförtroenden upp. Susanna Noréns dotter Emelie började på fäktning för drygt ett halvår sedan och blev kvar. Hon märker en tydlig skillnad innan och efter.
– Emelie blev tryggare och vågade ta plats. Hon kunde komma hem och berätta att hon fått leda gruppen i någon övning, berättar Susanna Norén.
Just att se barnens olika behov tror både Steven Slaven och Susanna Norén är nyckeln till att få fungerande barn- och ungdomsgrupper. Istället för en skrikande och domderande ledare är Steven Slaven med på noterna och styr lektionen så att det aldrig uppstår tristess, irritationer eller att övningarna blir för svåra.
– På handbollen där Emelie gick förut uttryckte en av ledarna att det var viktigast att vinna. För vissa barn kanske det passar. Emelie däremot har aldrig varit en tävlingsmänniska, men nu genom att få lyckas i fäktningen kan hon komma hem och uttryckt glädje över sin prestation. Ibland har hon också fått vara lagkapten på träningen, för att få öva sig i att ta plats, säger Susanna Norén.
– Det här avspeglar sig i skolan också där hon tar för sig mer nu än tidigare och hon är mycket bättre på att kunna säga ifrån. Utöver de fysiska förbättringarna såklart.
Idag har Steven Slaven fäktlektioner varje dag runt om i olika Stockholmsskolor dit eleverna kommer i anslutning till skolan. Tack vare Idrottslyftet går alltsammans runt, och med äldre elever som kan stödja upp verksamheten finns ledare till alla lektioner.
– Barnens glädje är min belöning och fäktningen mitt jobb efter alltför många år i databranschen där alla bara klagade, säger Steven Slaven.
Det är snart dags för lektionens sista del – fäktning. Den pågår inte mer än en kvart varje gång, för det viktiga är inte fäktningen utan allt annat motoriskt som ska tränas. Alla samarbetsövningar, balansövningar, styrke- och konditionsövningar…
Text och bild: Helena Hugosson