Bildreportage från Saudarabien - Svensk Fäktning
Hem » Aktuellt » Bildreportage från Saudarabien

Bildreportage från Saudarabien

Så har vi då klarat av 4 av de 6 fäktgrenarna vid the First Islamic Solidarity Games. Flera tusen idrottsmän (inga kvinnor) från världens muslimska länder har samlats i Saudiarabien för att tävla i alla tänkbara sporter. Tävlingarna är fördelade mellan Mecka, Medina, Jeddah och Taif. Fäktningen är förlagd till Taif och har lockat deltagare från 16 länder (Marocko, Malaysia, Qatar, Irak, Iran, Saudiarabien, Turkiet, Azerbadjan, Jordanien, Brunei, Turkmenistan, Kirgizistan, Kuwait, Egypten och Senegal).

Egypten har vunnit de individuella guldmedaljerna i florett och värja och även lagguldet i värja. Iran är den nation som bjudit Egypten bäst motstånd. Iran har silvermedaljerna i de grenar Egypten vunnit. Iran har även vunnit den individuella sabeltävlingen. Återstår således dagens lagtävling i florett och morgondagens lagtävling i sabel. Mitt tips är att Egypten vinner lagfloretten och att Iran plockar hem guldet i lagsabel.

Gårdagens lagtävling i värja bjöd på några rysare. I semifinalen kom de saudiska fäktarna igång ordentligt och publiken började få guldvittring. Saudiarabien tog ledningen i lagmötet mot Iran. En ledning som man behöll hela vägen fram till sista matchen. Vid ställningen 44 – 44 var det dock Iran som satte segerstöten. Dessa förluster är tunga att bära, oavsett om man kommer från Saudiarabien och Sverige. Även finalen blev en rysare. Inför den sista matchen leder Egypten med 40 – 33. Iraniern satsar hårt framåt med riktig “slugger” fäktning. De egyptiska fansen skriker “Jalla! Jalla!” men det verkar inte hjälpa. Det har låst sig för egyptiern och efter en kort stund har ställningen reducerats till 44 – 43 med fördel Egypten. Spänningen är på topp och iranierna börjar tro på “undret i Taif”. Det blir dock en dubbelstöt och Egypten vinner guldet.

Internationella Fäktförbundet (FIE) har utsett mig till ordförande för ett DT med sammanlagt 7 medlemmar. Något överdimensionerat för en tävling med i genomsnitt 30 fäktare i de individuella tävlingarna och 10 lag i lagtävlingarna. Samarbetet i DT fungerar mycket bra. De övriga medlemmarna kommer från Iran, Irak, Japan, Saudiarabien, Marocko och Egypten. Jag har tagit med mig mina erfarenheter från Challenge Bernadotte och Vigor Challenge. Det går utmärkt att tillämpa dessa även i Saudiarabien. Vi lyckas nästan hålla utsatta tider. Första dagen hade jag dock glömt att lägga in en 20 minuters paus mitt på dagen för bönestunden. Min arabiska är rostig men Jalla! Jalla! fungerar bra när DT och domarna börjar tappa tempo i arbetet.

Jag har blivit väldigt väl omhändertagen och överallt blir jag bemött med den största vänlighet. Jag och den italienska domarbasen är de enda västerlänningarna på plats. Vi är ett exotiskt inslag som väcker stor nyfikenhet. Alla vill veta vad jag tycker om Saudiarabien, Taif och tävlingen. Jag har blivit intervjuad och finns med på bild i alla de stora saudiska tidningarna. Lilla Sverige verkar vara mycket välkänt i Saudiarabien och de personer jag har talat med öser superlativer över Sverige och svenskarna. Den svenska mellanösternpolitiken och det faktum att Sverige har tagit hand om många flyktingar från mellanöstern verkar vara grunden till detta. En man jag mötte tyckte att svenskarna var de perfekta muslimerna. Enligt honom lever och agerar vi enligt koranens intentioner, precis så som goda muslimer bör göra. Detta måste vara den finaste komplimang man kan få av en muslim från Saudiarabien. Saudierna är stolta över sitt land och sina traditioner. De vill visa mig allt. Jag har ätit lunch hemma hos en prins i hans sommarhus och rökt vattenpipa med mina nya saudiska polare.

Den brutala verkligheten gör sig dock påmind ibland. I onsdags var den irakiske ledamoten av DT bedrövad. Tre bomber med fem minuters mellanrum hade exploderat 100 meter från hans hus hemma i Bagdad. Hans barn hade hunnit gå till skolan men även skolan låg 100 meter från explosionerna. Han hade dock lyckats komma i kontakt med sin familj och alla hade klarat sig. Hans hus hade fått sig en rejäl omgång men stod fortfarande kvar. Trots den röra som det just nu är i Irak är de irakier som jag har talat med positiva och tror på en ljus framtid för Irak. De ser dock framför sig en lång process som kommer att ta flera år.

När jag presenterar mig som vice ordförande i Svenska Fäktförbundet stiger jag graderna och behandlas som VIP. Jag börjar så smått förstå varför. I Saudiarabien är det regeringen som bestämmer vem som skall vara ordförande, vice ordförande etc. i de olika specialidrottsförbunden. De personer som får dessa positioner är således personer med goda kontakter med regeringen och kungafamiljen. Den förre ordföranden i det Saudiska Fäktförbundet var t.ex. en prins. Saudierna tror naturligtvis att jag har samma ställning i Sverige och är en mycket inflytelserik person med goda kontakter med regeringen och kungen. För vissa har jag har jag lyckats förklarat att idrotten i Sverige är en folkrörelse med förtroendevalda representanter och att jag inte är kompis med kungen eller Göran Persson. Jag börjar dock vänja mig vid privatchaufför så jag tror jag väntar med att förklara det för alla…;-).


Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Du missar väl inte att få nyheter och viktig information om Svensk Fäktning?