Max fyller fjorton i år och är Pers son. Lika gammal är Tor-Axel, Pierre Thullbergs son, som också var med bland funktionärerna. Jag hoppas de båda pojkarna, kompisar från barnaåren, precis som papporna, kommer att gå i pappornas fotspår. För det var precis så det började med de unga fäktkamraterna, tävlingsledare i skolan i unga år. Och nu är de svensk fäktnings eminenta ambassadörer ute i stora världen. Och gör jättejobb på hemmaplan.
Per Palmström, har fått det finaste uppdrag en tävlingsledare kan få. Han har utsetts till tävlingsledare för fäkttävlingen i OS i Beijing.
Pierre, tävlingschef vid Challenge Bernadotte, har fått samma uppdrag vid junior-VM i Acireale, Italien, den 6 – 14 april. Pierre Thullberg är också medlem i Internationella Fäktförbundets reglementskommission.
Då båda ungdomarna, jag talar nu om Per och Pierre, och med internationella ögon, kommer att få ännu mer betydelsefulla uppgifter i internationell fäktning framöver, om de själva vill.
Som vanligt körde jag vår internationella president René Roch från och till Arlanda. Han har stor respekt för svensk fäktning och uppskattar verkligen det arbete vi gör. Som jag sa vid mottagningen, är han “inte endast vår president utan också en kär vän”. Denne 79-årige fransman får mej att känna mej gammal och trött. Han är närvarande vid tävlingar och möten. Han står för nytänkande och fantasi. När han småspringer ut ur öppningen vid Arlanda flygplats för att vara två dagar i Stockholm strålar ansiktet av förväntan och fäktningen glädje. Handslaget är fast och varmt.
Han tackar för de blågula blommarna, berömmer min dåliga franska och startar sedan en konversation på engelska för att vi bättre ska förstå varandra.
De som tidigare på fullt allvar försökte få den ryske ordföranden Alisher Usmanov vald till Internationella Fäktförbundets president för fyra år sedan, tror jag har gett upp nu. Medan Roch är närvarande överallt är Usmanov frånvarande överallt.
Han skriver ett varmt och fint tacktelegram och skickar det nästan innan han landar.
Men åter till Eriksdalshallen och Challenge Bernadotte.
Det var många fler ungdomar än Max och Tor-Axel som gjorde stora insatser. När strålkastarna släckts och hallen var tom, var vi ett antal ledare och ungdomar, under ledning av Alexander Oxenstierna, som plockade ihop pister, rev tape och sladdar och såg till att Eriksdalshallen blev som vanligt igen.
På Alexanders order rusade jag iväg och köpte bananer, Ahlgrens bilar och tablettaskar. Vi fick femton minuters godispaus, och jag fick chansen att tacka alla ungdomar för det fina arbete vi tillsammans gjort under helgen.
Eriksdalshallen var full av hjältar. En var Rolf Skuncke, fäktförälder från Södertälje och pappa till Elsa. Men Rolf är också läkare. Jag frågade honom strax efter jul, om han trodde att det fanns möjlighet att ordna några läkare, så att det inte skulle bli så dyrt. Vi måste ju ha en duktig läkare på plats hela tiden. Rolf skickade mail med blixtens hastighet överallt i bekantskapskretsen. Och plötsligt fanns de där på varje pass. Hjältar och läkare som skulle kunna vikariera med hög ersättning i andra landsting eller på vårdcentraler under en helg. De satt och beundrade den sport som var helt ny för många. Den allvarligaste händelsen som inträffade var nog att jag själv, efter en fotbollsmatch, fått så ont i höfterna, att jag knappt kunde gå under fredagen. Rolf tog själv upp medicinen Voltaren ur väskan, gav mig två för att bli av med smärtan och sa, att jag sedan måste ta reda på vad det är för fel. Det ska jag göra, om jag får tid.
Där fanns också många andra. Paul och Mia Sievert som sliter i tävlingssekretariatet. Orvar Jönsson och de andra svenska domarna, som tillsammans med kolleger från andra länder, ser till att tävlingen fungerar. Björn Lindholm, vår svenska domarbas, kunde glädja sig åt en framgångsrik FIE-utbildning av domare på Bosön under veckan. Han var prydlig i sin blå kavaj med det nya domarmärket.
Och där sitter i tre dagar Johan Harmenberg, eleganten och OS-vinnaren från Moskva, nu med i vår landslagsledning. Han funderar och analyserar för att ge Igor Tsikinjov, vår förbundskapten, goda råd. Det är lite svårt att blåsa till strid om landslagsledningens beslut, när kunskapen och erfarenheten är så massiv.
Lennart Ahlgren vår hedersordförande går inte endast runt och känner sig hedrar. Han gör ett fint arbete som ordförande i organisationskommittén.
Tack till alla som bidrog till succén!
Nu ska vi utvärdera vad vi har varit med om. För trots att de som såg allt på lite avstånd är imponerade, ser vi som är mitt inne i arrangemanget, att mycket ännu kan förbättras.
Själv gjorde jag en helt oförlåtlig miss. Glömde vår huvudsponsors reklamskyltar hemma i garaget. Interverbum, företaget som ägs av fäktledaren och hedersmannen Bengt Sjögren, saknades bland de synliga sponsorerna. Detta framgångsrika företag, med kvalificerade översättningar som specialitet, har stött oss under flera år. Vi skall försöka kompensera det i TV-sändningen som kommer ikväll onsdag på VIASAT Sport.
Det är mycket att hålla i huvudet, också för en ordförande. Ursäkta Bengt!
Lars Liljegren