714 fäktare från över 40 nationer kom till världens största värjtävling för ungdomar. Första året, 2005, lockade Vigor Challenge 79 fäktare från 10 nationer. Men ryktet om den välorganiserade tävlingen sprider sig. Allt fler vill vara med.
Till Sveriges västkust i mörka och kalla vintern kommer juniorer och kadetter från Australien på andra sidan jordklotet för att få vara med i gemenskapen. Från Argentina, Brasilien, Colombia och Venezuela i Latinamerika, från Egypten, Libanon och Japan, från USA och Kanada och från hela Europa, från öst till väst.
De kommer hit för att fäkta men också för att umgås med andra ungdomar från hela världen. På läktaren sjunger de sångerna som all världens ungdom kan, lär känna varandra och får förtroende för varandra. Traditionell fiendskap mellan olika länder syns inte, när ungdomar träffas. Så skapar idrotten starka och viktiga band mellan unga människor från olika kulturer och länder. Vill vi vara riktigt högtidliga, kan vi med stolthet tala om idrottens bidrag till en fredligare värld.
Det är roligt att vara ordförande i Svenska Fäktförbundet. Speciellt roligt är det, när mängder av ledare från andra länder kommer fram till mig och berömmer arrangemangen. Tiderna hålls. Stämningen är trevlig. Funktionärerna är kompetenta. Jag slickar naturligtvis i mig men vill gärna låta berömmet komma fram till alla som deltar som frivilliga funktionärer. Främst gäller det ledarna och föräldrarna i Västsveriges föreningar. Men som jag har noterat tidigare, sträcker sig Västsverige långt en sådan här helg. Några åkte hem till Kalmar efter väl förrättat värv. Andra åkte mot Trollhättan, Halmstad, Jönköping, Örebro, Stockholm, Uppsala och flera andra orter.
Tack till er alla! Ert arbete stärker svensk fäktning på hemmaplan men förbättrar också vårt redan goda rykte utomlands.
Ett särskilt tack till Björne Väggö, silvermedaljör i värja från OS i Los Angeles 1984. Det var Björne som tog initiativet till tävlingen. Det är han som håller i planeringen men som också får alla andra att arbeta. Han sprider glädje och värme omkring sig, låter andra ta ansvar och växa.
När jag lämnade Göteborg sent på söndagskvällen var Björne naturligtvis kvar bland de sista i hallen. Då såg han faktiskt trött ut. Det varma leendet var något återhållet.
Det är ingen tillfällighet att det var just Björne vi önskade engagera som huvudansvarig för att ta våra värjdamer till medaljer i Rio 2016. Och så glada vi blev när han tog på sig ansvaret. Hans engagemang, kompetens, värme och vänlighet är lika värdefullt i den rollen.
Björne och alla ledare och föräldrar, som också gjorde årets arrangemang till en organisatorisk succé, vilar nu upp sig några dagar. Men jag vet att det inte tar många dagar, innan de sätter igång och tänker. Björne har redan berättat för mig om framtidsdrömmarna, t.ex. hur det kan se ut 2021, då Göteborg fyller 400 år.
- 1000 startande från 50 länder.
- Tävlingen är en mötesplats och en ”happening” utan motstycke inom fäktsporten.
- Förutom tävlingarna juniorvärlds- och europacup flera kringaktiviteter som riktar sig till domare, ledare, tränare och Göteborgs idrotts- och näringsliv.
- Tävlingen har ”FN:s välsignelse” som en fredsbejakande aktivitet tillsammans med t.ex. Gothia och Partille Cup, regionens andra höjdpunkter inom ungdomsidrotten.
- Funktionärer vill, precis som nu, medverka år efter år, för att de får uppskattning och för att det är roligt och berikande att ta del av den internationella pulsen och intensiteten på fäktpisterna under Vigor Challenge .
De här tankarna från Björne och vännerna i Västsverige är också en utmaning till alla oss andra. När vi nu har lagt ned Challenge Bernadotte är det rimligt att fråga sig, hur Svenska Fäktförbundet kan ge ytterligare stöd till vårt flaggskepp på Västkusten.
Till sist. Vigor Challenge 2013 såg kanske två blivande svenska fäktstjärnor göra sin stora debut på hemmaplan. Både Åsa Linde och Linus Islas-Flygare kom på bronsplats bland kadetterna. En imponerande prestation av två sällsynt fina företrädare för svensk ungdomsfäktning.
Tack Åsa och Linus för att vi också fick glädja oss åt framgångar på pisten. Det var precis vad svensk fäktning just nu behövde.