Riksidrottsförbundet har utfärdat rekommendationer utifrån hur dessa risker ska identifieras. Där sägs bland annat:
- Fysisk aktivitet är viktig för kroppen. Riskerna med att vara fysiskt inaktiv överstiger vida riskerna med att vara aktiv. För en frisk person är det inte farligt att idrotta.
- Vid infektion i kroppen är det viktigt att avhålla sig från idrott till dess att infektionen är helt över. Vid konstaterad hjärtmuskelinflammation rekommenderas avhållsamhet från träning/tävling i cirka sex månader.
- Vid vissa hjärtförändringar kan intensiv ansträngning, som hård träning/ tävling, medföra ökad risk för plötslig död. Bland personer under 35 års ålder är dessa tillstånd i de flesta fall ärftliga varför personer med en släkthistoria av plötslig, oväntad död eller kända hjärtavvikelser av de slag som beskrivits ovan bör låta sig undersökas via den reguljära sjukvården. Detsamma gäller personer som upplevt yrsel, svimningsanfall, smärta i bröstet eller oregelbunden hjärtrytm i samband med ansträngning.
- Äldre idrottare/ motionärer som har en känd hjärtkärlsjukdom eller besväras av bröstsmärta/ obehag i bröstet i samband med ansträngning alternativt upplever en onormal försämring av sin fysiska status, bör konsultera sjukvård innan man påbörjar tränings- eller tävlingsverksamhet
- Elitdrottare från 16 års ålder, som utsätter sin kropp, och därmed sitt hjärta för extrema påfrestningar, bör som ett led i regelbundna läkarundersökningar också undersökas i syfte att utreda förekomsten av eventuell hjärtsjukdom. Ansvaret för att sådan hjärtkontroll (”screening”) organiseras/erbjuds/ genomförs bör ligga på idrotten dvs förening och förbund. Vad som är elit definieras av varje enskilt förbund.
Läs de fullständiga rekommendationerna här
Rolf Skuncke
Förbundsläkare