Journalisterna på Le Figaros olympiasajt använder ett allt annat än pliktskyldigt språk när det beskriver det franska lagets väg till guldet. Jag skulle gärna hört min fransklärare från skolan analysera denna text som är fullproppad med sådant som fransmän älskar i form av språkekvilibristik. Man talar om den ”homeriska semifinalen” mellan Polen och Kina och att ”inte ens Robeiris syndfulla frosseri, alltför lekfull i attackerna” gav polackerna utrymme att knapra in försprånget.
Miami Herald presenterar en bild av fäktning precis så som vi vill uppfattas:
”Just the setup of fencing suggests you’re watching among the most
exquisite theater in all of sports. Its brightly lit ”stage” – called
the strip, or piste in French – in a darkened arena exudes a sense of
drama.”
Enligt cbs.ca verkar kanadensiska Sherraine Schalm verkar ha tänkt i mindre poetiska banor när hon förlorade sin första match i damvärjan mot Ildiko Mincza-Nebald:
”It’s like I imagine being a man. It’s like being kicked in the nuts repeatedly,
that’s how bad it feels. You feel like you want to curl up and die.”
Krönikören Mats Olsson i Expressen, som häromdagen tog florettfäktaren Joppichs utseende till intäkt för att döma ut alla fäktare, verkar ha ändrat åsikt. På hans topplista hamnar Emma Samuelsson fyra, precis efter Mark Spitz som är trea.