Det är ingen som ifrågasätter värdet av träningsläger. Generellt sett finns det en samsyn kring värdet av att under en kortare eller längre tid kunna träna tillsammans med andra och mer koncentrerat än normalt. Sedan länge har vi inom florettverksamheten haft läger under mellandagarna vid jul. Under ett flertal år samlades vi i Malmö under ledning av Orvar Jönsson och Andzrej Kanikowsi och sedan ett par år tillbaka har vi haft motsvarande sammankomst i Göteborg under ledning av mig själv, Henrik Lundegard och en variation av utländska tränare. De senaste två åren har vi försökt att tillgodose behovet av internationell sparring genom att bjuda in fäktare från bl.a. Tjeckien, Italien, Frankrike, Danmark och Storbritannien. Generellt sett har dessa läger varit lyckade. Förra året var det dock många som kände att jullägret var något för stort och kanske framförallt omfattade lite för skilda nivåer och åldrar. I år har vi haft ambitionen att spetsa till jullägret. Det gör vi dels genom att begränsa antalet deltagare. Förra året var vi drygt 50 fäktare. I år kommer vi vara ca 30, varav ungefär hälften kommer att vara utländska. Åldern på deltagarna begränsas genom att med vissa undantag uttalat rikta lägret mot yngre seniorer, juniorer och äldre kadetter. Vi har också valt att rikta lägret mot herrflorett och inte som tidigare mot både dam- och herrklasserna då dam- och herrflorettfäktningen visar allt större skillnader ju högre nivå man når. Kort sagt riktar sig jullägret till de 14-16 starkaste herrflorettfäktarna i Sverige.
För att tillgodose motsvarande behov på damsidan har vi sökt en motsvarande sparringmiljö för våra bästa damflorettister. I januari kommer fem tjejer att åka till Livorno på ett träningsläger med en av de bättre italienska klubbarna, Accademia della Scherma Livorno
Detta sammanfattar i stort sett vad vi inom ramen för landslagsverksamheten på florett gör i lägerform under säsongen. Inför kadett- och junior-EM brukar vi också ha någon form av läger tillsammans med värjfäktarna, men då kalendern gör det omöjligt att i år hitta lämpliga datum för detta kommer vi behöva se mer till de uttagnas behov och träningsvardag för att samordna eventuella träningsamarbeten inför mästerskapen.
Nu skulle man kunna tro att det är slut där. Att svensk florettfäkning endast är vad man ägnar sig åt inom ramen för Svenska Fäktförbundets Landslagsorganisation. Så är det INTE och så har det inte varit på länge, om ens någonsin.
Kärnan i svensk fäktning i allmänhet (och detta gäller värjfäktning lika mycket som florettfäktning) är den verksamhet som sker på klubbnivå eller i samverkan mellan olika klubbar. Och det sker faktiskt lite mer än man kanske först tror. I augusti var t.ex. en mindre armé fäktare nere i Polanica i regi av Engarde Fäktförening och deras tränare Tomasz Góral. Under samma månad var en trupp svenska florettfäktare i Ungern på träningsläger. Den resan arrangerades inom ramen för FK Aramis verksamhet och deras tränare Csaba Ban Wrabel. Och alltjämt under samma månad åkte drygt 20 svenska florettfäktare till Saksköping i Danmark och tränade på ett läger som organiseras i samarbete mellan den danska klubben FK Trekanten och svenska Göteborgs FK under ledning av Malte Trier Mörch, Henrik Lundegard och undertecknad.
I augusti åkte det en mindre trupp killar från Göteborg för att helgträna i Kalmar under ledning av Ola Kajbjer. Under hösten har samarbetet mellan den nystartade klubben MFF Gripen och FK Aramis i hög grad handlat om ett träningutbyte där fäktare från de olika klubbarna tar del i varandras verksamhet; till samma klubb i Malmö har det kommit fäktare från Kalmar för sparringutbyte. Under hösten har det i Göteborg tränat fäktare från malmöklubben MF19; mellan stockholmsklubbarna En Garde Fäktförening och Jakobsberg har det sedan länge funnits ett utbyte när det gäller träning och sparring. I Ängby FK finns en av de mest välkända träningsmiljöerna för vuxna florettfäktare till vilkas träningstillfällen alla är välkomna.
Det händer en hel del inom och mellan klubbarna i Florett-Sverige. Och det är otroligt bra att det fungerar så! Det som händer inom ramen för klubbarnas verksamhet och i samarbetet mellan svenska fäktklubbar är basen och kärnan i svensk florettfäktning.
För ett par år sedan startade tränarkollektivet på GFK, EGF och Kalmar i samarbete med ett par engagerade föräldrar ett samarbete mellan klubbarna. Lite på skämt kallades projektet ”Team Future”. Grundidén var extremt simpel; vi ses en gång per år i Stockholm och en gång per år i Göteborg och tränar. Vi bor hemma hos varandra eftersom det gör det billigare. Kalmarfäktarna ”betalar” tillbaka genom att några av fäktarna från Göteborg och Stockholm slipper hotellkostnaden när man tävlar i Kalmar. Resultatet är att vi i generationen som är född 1998 har en större bredd på fäktarna än inom någon generation sistaårskadetter på många år.
Allt detta handlar om vad som sker på klubbnivå. Det lokala är centralt. Och värdet av förmågan att i samarbeten mellan två eller flera klubbar kunna hitta givande ”projekt” är svår att överdriva.
Att Svenska Fäktförbundets tillgångar är begränsade är ju inte någon nyhet för någon. Lägret i Göteborg har ett begränasat antal platser, lägret i Italien ännu färre. I förbundets landslagsbudget är lägret i Göteborg en av de större posterna. Lägret i Italien finansieras delvis av SOK’s Utmanarprogram.
Landslagsbudgeten är till sin natur riktad mot de mest lovande eller de som för stunden presterar bäst. Det innebär inte att Florett- eller Fäktsverige i övrigt behöver göra samma prioritering. De samarbeten som beskrivits ovan är otroligt viktiga. De kommer alltid att utgöra fundamentet i svensk fäktning och dess framtid.
Jag vill med detta uppmärksamma det som redan görs i de svenska fäktklubbarna. Kan vi utveckla och utöka detta ytterligare? Vi har en massa talang att förvalta och det är i klubbarna just detta görs. Det som sker i de svenska fäktklubbarna är centralt för Florettsverige och för landslagsverksamheten i stort. Att alla inte blir uttagna till alla läger eller tävlingar som sker i landslagsverksamhetens regi är per definition bra. Det innebär dock inte att vi kan sitta still. Det som beskrivits ovan, samarbetet mellan tränare och klubbar i Sverige är det som bidrar med den mer grundläggande utvecklingen, den som tar oss ytterligare ett par steg.
Vi är mitt i säsongen. Jag är rätt övertygad om att att vi under våren kommer ha stockholmsfäktare som tränar i Kalmar, kalmariter som tränar i Malmö, skåningar som svettas i Göteborg och så vidare. Det är detta som långsiktigt bygger svensk fäktning i allmänhet och florettfäktningen i synnerhet. Låt oss våga tänka stort!
//Martin Roth Kronwall, Grenledare Florett