Linnea Eriksson knep Sveriges bästa placering på junior-EM i Tbilisi med sin sjätteplats i damvärjklassen. Efter en fin säsong var Eriksson rankad sjua in i tävlingen och medaljhoppet inledde poulen fint med fem av sex vinster. I 64-tablån besegrade Linnea Coufalova från Tjeckien med 15-10, följt av en riktig rysare mot ryskan Iliuschchenko i 32-tablån som svenskan vann 15-14.
Eriksson vann med 15-14 även i 16-tablån där hon eliminerade andrarankade ungerskan Nagy. Tyvärr satte Prosina från Lettland stopp för medaljhoppet när hon vann med 15-12. Den fenomenala sjätteplatsen innebär Linneas andra topp-8 placering i JEM, men jakten på medaljer fortsätter:
Jag började ganska skakigt med att förlora den första matchen i poulen. Lyckligtvis blev min fäktning bättre för varje match därpå och det räckte lång. Det som gick bra idag var framförallt mitt benarbete och min inställning under varje match- att aldrig ge upp och alltid fortsätta kämpa. Mindre bra var nog mitt fokus som ibland inte var optimalt, men som tur var kunde jag få det att fungera när det verkligen gällde. Det är mycket blandade känslor just nu men jag tacksam för alla som stöttade mig innan, under men även efter tävlingen. Tack till mina tränare Natalie och Grigori som coachade och hjälpte till under varje match!
Även Liv Olsson imponerande stort och tog sig till 16-tablån och plats 15. Olsson inledde med fyra vinster i poulen, men det räckte för att stå över 128-tablån. Liv fäktade moget och fokuserat hela dagen och besegrade i sina första två matcher Mihalache från Schweiz (15-10) och estniskan Anis (15-6). I matchen mot polskan Misiak tog Olsson ett tidigt grepp om matchen, men Misiak jobbade sig sakta tillbaka och tog matchen till prioritetsminut efter en fin stöt i slutsekunderna. Tyvärr räckte det inte för Liv som trots all var nöjd med sin insats:
Inviduella tävlingen är nu klar och jag tar med mig ett fint resultat. Känslan är sådär då man alltid satsar på mer, men det är små marginaler som ger stor påverkan. Jag är dock väldigt tacksam över det värmande stödet jag fick från min tränare och klubbkamrat som hjälpte mig både mentalt och fäktmässigt genom hela dagen.
Louise Ulltjärn och kadetten Mira Hommik avrundade den fina svenska insatsen när de slutade på plats 18 respektive 50. Förbundskapten Rickard Barvestad hyllade sina fäktare:
Mycket bra prestationer och fina resultat av tjejerna idag. Mycket bra poulefäktning som grundlade de senare framgångarna. Extra stort grattis till Linnea Eriksson med en sjätte plats efter flera spännande matcher, samt Liv Olsson som efter strålande fäktning I T32 slutade på en meriterande femtonde plats. Även om flera svenskor hoppades på ännu större framgångar så visade tjejerna att allt deras hårda jobb leder åt rätt håll. Också stort tack till alla klubbtränare som coachat tjejerna samt allt de hårda jobb de lägger ner för att skapa framgång för svensk fäktning!
Förhoppningarna var höga inför lagtävlingen och var på förhand Sveriges kanske största medaljchans. Dagen började med en stabil vinst mot Georgien med 45-30, och därefter ställdes Sverige mot Italien i 16-tablån. Sverige inledde starkt och ledde efter halva matchen med 25-21. I de två följande perioderna lyckades Italien vända matchen till sin fördel, och Louise Ulltjärn gick in i åttonde perioden med underläge 31-32. Då nollade Ulltjärn sin motståndare och Sverige gick in i nionde och sista perioden med ledning 36-32. Det italienska ankaret stod för en imponerande insats och Sverige föll tyvärr i prioritetsminuten, 43-44. Luften gick ur laget som på baksidan förlorade mot Tyskland 37-45 och därefter mot Ryssland med 26-45. Dagen slutade med en vinst mot Bulgarien i matchen om femtondeplatsen.
Lagtävlingen började fint för tjejerna. Fokuset på topp tidigt och i första matchen mot Georgien fäktade tjejerna väldigt bra. Match i T16 mot Italien var dagens första stora utmaning, tjejerna krigade enormt, gör en taktiskt väldigt bra match som vi tyvärr förlorat på sudden. Riktigt surt då det idag kändes som att en medalj var ett realistiskt mål. Placeringmatcherna i T9-16 började med två förluster, först Tyskland och sedan mot Ryssland. Tjejernas mentala energi var slut efter Italien-matchen och besvikelsen över att missat matcher om medalj gick inte riktigt att skaka av sig. Sista matchen mot Bulgarien pratade tjejerna ihop sig och gör en i princip felfri prestation. Dagen slutar med bitter eftersmak. Tjejerna visar på en fantastisk lagmoral och sammanhållning, stort teknisk och taktiskt kunnande. Tyvärr räcker det inte till dagens mål, att ha en medaljmatch. Jag är oerhört stolt över på vilket sätt tjejerna tar sig an motståndet idag. Alla tjejerna i laget presterade på hög nivå och ska känna sig stolta över sin prestation.
Text: Daniel Lazer